HISTORIA

Kronprinsens Husarregemente K7

Regementets historia startade år 1757 och bakgrunden är det Sjuåriga kriget, även kallat Pommerska kriget, under vilketSverige anslöt sig till Ryssland, Österrike och Frankrike mot Preussen som vid den tiden var i förbund med England. Genom att ansluta sig till den här koalitionen såg Sveriges styrande en möjlighet att återta de tidigare förlorade delarna av Pommern. I alla tider har det skett utveckling och modernisering av krigsmakten. Under mitten av 1700-talet kom man underfund med att det behövdes ett lätt kavalleri där såväl ryttare som hästar inte bar tung utrustning utan kunde förflytta sig snabbt och ledigt. I december 1757 träffade därför Adolf Fredriks krigsstyrelse ett avtal med kaptenen Greve Fredrik Putbus och löjtnanten Philip Julius Bernhard von Platen om uppsättandet av två husarkårer i den svenska besittningen, närmare bestämt på Rügen. Året därefter sammanslogs de båda kårerna till Svenska Husarregementet som till chef fick Georg Gustav Wrangel . Denna husarkår, bestående av 1000 man fördelades på 10 skvadroner, beväpnade med sabel, karbin och pistol.

1772 överfördes regementet till Sverige och skvadronerna förlades längs Skånes och delar av Hallands kuster upp till Halmstad. Huvuddelen av regementet placerades i Malmö och utgjorde en naturlig del av stadens garnison. 1810 inträffade den tragiska händelse som kom att bli Axel von Fersens förmodligen orättfärdiga död. Det hände sig nämligen inte bättre än att Sveriges dåvarande kronprins, Karl August, skulle inspektera Kronprinsens husarregemente på dess övningsplats på Kvidinge hed, nära Helsingborg. Han red en "väl inriden och sedig häst". Under inspektionen upptäckte Karl August att han red i vägen för en manöver som regementet höll på med och skulle rida åt sidan. I samma ögonblick vacklade han i sadeln och föll av hästen. Man försökte genast uppliva honom men det var framgångslöst. Han fördes då skyndsamt till Kvidinge prästgård där upplivningsförsöken fortsatte men hans fältskärer stod maktlösa. De sände därför efter de mest framstående läkarna i Lund vilka försökte med dåtidens läkekonst bl.a. åderlåtning väcka honom till liv men ingenting hjälpte utan kronprinsen dog. Ganska omgående uppstod ryktet och misstanken om att Karl August skulle ha blivit förgiftad. Som anstiftare till denna förgiftning utpekades Axel von Fersen och när Karl Augusts liktåg anlände till Stockholm angreps och dödades han. Till ny kronprins av Sverige utsågs den franske marskalken Karl Johan Bernadotte.

Karl Johan gick år 1813, tillsammans med preussare och ryssar, i fält mot sin tidigare härskare, Napoleon. Regementet överfördes till Pommern och visade där att det var ett framstående spaningskavalleri. Sina största lagrar skördade regementet vid "fäktningen" vid Börnhöved den 7 december samma år. Danskarna hade gått i ställning i Bornhöveds utkant och regementet, som då hade namnet Mörners husarregemente efter sin regementschef Greve Mörner, anföll. Danskarna besegrades och tog till flykten. De förföljdes en kort sträcka varefter de svenska husarerna drog sig tillbaka. Segern var fullbordad och den renderade regementet ett standar som bär texten Bornhöved 1813. "De egenskaper, som alltid, hur tiderna än vända sig, skola känneteckna kavallerivapnet, snabbhet i beslut och handling, oförskräckt ryttaranda och hänsynslöshet i anfallet, hade ådagalagts av Skjöldebrands skvadroner" var något av de många lovord som skänktes regementet efter framgången. Skjöldebrand var den armégeneral under vilken Mörners husarregemente ingick.

År 1822 fick regementet namnet Kronprinsens husarregemente efter dåvarande kronprins Oscar som, 23 år gammal, utnämnts till överste vid regementet. 1897 sammanfördes regementet i sin helhet med stab och 5 skvadroner till Malmö och var efter år 1897 med sina 500 husarer och 600 hästar en viktig del i Malmös ekonomiska liv. Regementet kunde då flytta in i den nybyggda kasernen på regementsgatan där de disponerade hela det kvarter där nu höghuset kronprinsen ligger. Kasernen revs 1960.Dessförinnan hade regementet kasern och ridhus vid Drottningtorget. Regementets gamla ridhus finns ännu kvar och är idag restaurang. I övrigt är det endast gatunamnet Husargatan som minner om regementets tidigare hemvist. Regementet hade Limhamnsfältet som exercisfält under hela sin tid i Malmö. Andra övningsfält var Bonarps hed och Bulltoftafältet i Malmö.

Enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs regementet med Skånska husar- regementet och Skånska dragonregementet och bildade Skånska kavalleri- regementet som förlades i Helsingborg. Detta ombildades 1942 till pansar- regemente (P2) vilket nu även har gått till hävderna.

Litteratur:

• Kort översikt över Kronprinsens husarregementes historia av G. Peyron.
• Minnesblad ur Kronprinsens Husarregementes historia av Holger Rosenkrantz.
• Det blänkande eländet: Thomas Sörenssen.
• Sista striden: Thomas Sörensen.